På röntgen
I regel är det röntgenavdelningen som tillhandahåller instruktioner och kapslarna (markörer) för patienterna. Instruktion/information till patienten är en mycket viktig del av handläggningen.
Dag sju, 12 timmar efter den senast svalda kvällsdosen (fem stavformade markörer), utföres röntgen buköversikt (alternativt genomlysning) en bild med vertikal strålriktning, format 30×40 alternativt 35×43. Det är viktigt att översiktsbilden täcker hela kolon inklusive rektum. Klaras ej detta på anvisat bildformat får kompletterande bilder tilläggas. Röntgens uppgift vid denna transitundersökning inskränker sig sålunda till en enda översiktsbild tagen dag sju vid en tidpunkt som skall överensstämma med tiden för tidigare markörintag.
Bildbedömning
Transittiden i dygn är ekvivalent med antalet dagsdoser som är kvar i tarmen. Alla dagsdoser, dvs. 10 markörer per dag oavsett form, bidrar till slutvärdet (se Manuell beräkning). I enstaka fall kan markörer noteras i ileum och då skall dessa ingå i totalantalet markörer.
I kliniska sammanhang är det vanligast att titta på totalvärdet först. Om totalvärdet är högt är det nödvändigt att titta på varje segment för att få en uppfattning om var i kolon fördröjningen ligger.
- Totala antalet markörer i tarmen visar om total transittid är snabb, normal eller långsam
- Totala antalet markörer i respektive segment ger information om typen av fördröjning, dvs. var i kolon transit är abnorm
Schematisk figur: Kvinnlig patient med 27 markörer i kolon (10 stav-, 17 ringformade). Transit-tiden är 2,7 dygn dvs. normal.
Vid segmentell transittid delas kolon upp i:
- Cekum-ascendens (inkluderar höger flexur)
- Transversum
- Descendens
- Sigmoideum-rektum (inkluderar vänster flexur)
Varför stavformade markörer 24 respektive 12 timmar innan röntgen dag sju?
- Återspeglar vad som skett under det sista dygnet och ger bra precision på snabb transit
- Kan verifiera att kapslarna (markörerna) tagits enligt föreskrift
- Vid långsam passage ligger dag sex-markörerna i cekum-ascendens och underlättar avgränsningen av cekum
- Kan bekräfta långsam passage i proximala kolon vid t.ex. ‘colonic inertia’
Vid tolkning av röntgenbild är det i regel enkelt att exakt bestämma totalantalet markörer i kolon. Däremot kan i vissa fall cekum vara något medialslagen och svår att avgränsa mot t.ex. sigmoideum. Om en sådan patient har långsam passagetid kan fördelningen av de stavformade markörerna som då ligger i proximala kolon hjälpa till att avgränsa högerkolon från sigmoideum. Hos enstaka patienter där avgränsningen av markörernas läge i t.ex. sigmoideum gentemot cekum eller transversum är svår, kan insufflation av viss mängd luft via rektalsond i samband med bildtagningen underlätta bestämningen av markörernas position.
Colonic inertia och outlet obstruction
Patienter med en svår variant av ‘slow-transit constipation’, sk. ‘colonic inertia’, har utöver förlängd total transittid även högt antal markörer i högerkolon. I princip brukar anges att vid ‘colonic inertia’ föreligger långsam passage både i höger- och vänsterkolon och med mer än 1,5 dagsdos (>15 markörer) i cekum-ascendens. Många patienter med förstoppning och långsam kolontransit har fördröjningen huvudsakligen i vänsterkolon. Om man har normalt eller lågt antal markörer i proximala och mellersta kolon men en stor ansamling av markörer i rekto-sigmoideum är bilden förenlig med ‘outlet obstruction’.
Svaret på undersökningen
Svaret på undersökningen skickas till inremitterande läkare varvid man angivit:
- Totalantalet markörer i kolon och därmed om transit är snabb, normal eller långsam
- Även fördelning av markörerna i de olika segmenten anges och utifrån dessa värden kan segmentell transittid beräknas
För mer information, var god se Clinical Instruction for Use.